En pilgrim, nutida eller medeltida, kännetecknas bl.a. av sin väska. Martin har nu sytt färdigt sin i ett mjukt rött skinn. Stav och mössa ska man också ha. Det tog ett antal år att få väskan klar. Det var det första skinnprojektet han gav sig på. Den långa axelremmen var en utmaning – det tog en vecka på Bornholm förra året. Det finns två väskor till som är halv-sydda, “work-in-progress”, undrar när de ska bli klara…
Mössan är från Nidarosdômen i Trondheim, med det ursprungliga pilgrimsmärket, ett kors i Havorskringlan från Gotland. Nu är han på väg. Kanske Santiago nästa? Men där har han redan varit på äkta medeltida sätt – genom ombud! Hans tandläkare vandrade dit för några år sedan och blev sponsrad av Martin med tankar och förböner. Så nog har Martin rätt till en snäcka på väskan.
Det finns en gravsten över en pilgrim i kyrkan Sancta Prassede i Rom, en av våra favoritkyrkor i den Eviga Staden. Den stenen har varit oss en förebild och ska återges på ett annat ställe på Naama.
