The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.
En liten läsövning om Naama på tyska, 1200-tal.
Lamechis sun Tubalcaym
Hatte eine swestir der sin
Was an wibes listen breit
Si irdachte uon erste di wisheit
Vnd began di kunst vz gebin
Wi man solde spehen webin
Edele tuch vnd licht gevar
Da wehe webin vant si gar
Di selbe hiz Noema
Di list vant si vnd lerte si sa
Di lute als si wol kunde
Lamech vil sere begunde
Man kan läsa om verket på Wikipedia här.
Naama nämns i 1 Mos 4:22: “Tuval Kain hade en syster, Naama.”
Modern till bägge hette Silla och fadern Lemek. Han hade också två äldre söner med Ada: Javal och Juval. Om de tre sönerna finns det upplysningar:
Javal blev stamfar till dem som bor i tält och håller boskap
Juval blev stamfar till alla som spelar lyra och flöjt.
Tuval Kain blev stamfar till alla kopparsmeder och järnsmeder.
Till dem kan jag återkomma i en senare artikel.
Men om Naama finns inga upplysningar i bibeltexten.
Kanske är det en orsak till att det uppstod flera tankar kring henne. Den vackraste kanske finns i Sefer haYashar (äv kallad The Book of Jasher), tryckt 1625 “kopierat från ett antikt manuskript”:
Enligt detta säger hennes moder Silla, när hon fött det yngsta barnet, den enda dottern i familjen: “efter att ha varit ofruktsam har jag vunnit glädje och fröjd.”
Hon gav dottern namnet Naama, som betyder angenäm, behaglig, förtjusande. Ett populärt flicknamn också i dagens hebreisktalande Israel. Men i bibeln förekommer det endast två gånger som kvinnonamn. Nästa gång är det modern till Rehobeam, där fadern är kung Salomo.
Det är de utombibliska skrifterna som på olika sätta söker närma sig Naama, som bibeln endast benämner “syster”, sanna eller äkta syster, enligt latinska bibeln: “soror vero Thubalcain Noemma”.
Det började för vår del med Egerton Genesis (1350–75), där vi såg Naama på en bild, där hon sitter i en vävstol, med brodern Tuval Kain hamrande intill på ett städ och där halvbröderna Javal och Juval också finns avbildade, med sina attribut.
Det är Naama och hennes vävstol som är vårt intresse. Hur kan det komma sig att hon blivit väverska? Och när?
Det står en text över Naama: “Noemma quele primerement trova larte de diverse tiseure.”
Bildtexten är tydligen hämtad från den populära Historia Scholastica av Petrus Comestor (+ omkr 1178), där det står om Naama: “Soror vero Tubalcain, Noema, quae invenit artem variae texturae.” Här finns alltså ett tillägg till bibeltexten. Var kan Petrus ha fått det där med vävning ifrån?
Det här är inte lätt. Petrus lånade friskt från många källor. Flavius Josephus (37 – e 100) var en. Men där blev inget napp. Josephus skriver i “Antiquitates Judaicae” endast: “Lemek var också far till en dotter, vars namn var Naama”.
Det här med Naama som vävare, till och med den som var den första att finna ut vävkonsten, det får man kanske söka någonstans i de 1000 år som går mellan Josephus och Petrus Comestor.
Vi hoppas kunna gå vidare. Kanske med hjälp.
