På många medeltida bilder finns det smala dukar/handkläden vävda med ett diagonalmönster – tolkat som gåsögon. I ändarna har de bredare blå bårder och i många fall har de smala ränder glest upprepade. Och alla dukarna är försedda med fransar.
En sådan duk tänker vi lägga på den långa kistan som finns i stormansgårdens kammare. Provvävningen utföll väl, så nu är det bara att sätta igång.
På bilden ligger de två proverna (och en liten bit om vävdes av sista varpbiten). De är tvättade och glättade med glättstenen. Jag har också testat att göra en frans. Frans är annars ett otyg som ställer till det i tvätten.
Det ska också bli en kortare duk (utan frans) och några servietter.
