När Åsa höll ett föredrag på Langska Huset för Gotlands Vävare och medeltidsvänner passade vi på att möblera med vår repsäng. Föredraget hade titeln “Textilier på en stormansgård i Danmark” och hon berättade hur vi har fått lov att inreda stormansgårdens kammare på Bornholms Middelaldercenter under tre somrar. Det har vi skrivit om här på bloggen, under kategori Bornholm.
I stormannens kammare finns en paradsäng, så textilierna är gjorda för att passa till den sängen. Föreläsningen handlade om det medeltida rummets och bäddens textilier, men det här inlägget vill visa repsängen till vår paviljong.
De första fem åren av “medeltidscamping” – från 2005 – sov vi på luftmadrass direkt på marken. Efter att vi ett år hade fått låna en brädsäng gjorde jag en egen, 2010. Att ha en sådan säng är att frakta en hel brädgård och vi ville ha något lättare och hellre satsa på “fluff” – textilier – så för ett år sedan flyttade brädsängen ut och in i vår medeltid kom en repsäng, som det här året har fått lite målning med äggoljetempera. Som av en tillfällighet verkar sängen vara färgkoordinerad med Langska Huset.
I stället för bräder är det en sängbotten av diagonalflätade rep. Jag har inte mätt hur långt repet är, men gissar på 30-40 meter. Det är tillräckligt tätt flätat för att ge en stabil botten. En vävare kan se att det är flätat i tuskaft. Någonstans finns ett vävfel – går det att upptäcka?
Den extra tvärstaven är till för att efterspänna repbotten. Hur väl man än sträckt repet så måste man efterspänna så gott som varje morgon. Den här typen av säng är inte bara lätt – man slipper att slå sig på utskjutande tappar och kilar, som man gör med en brädsäng. Rundstaven är 43 mm, för sängen är 200 x 120.
När man packat bäddutrustningen och lindat upp repbotten på vindan så blir det en nätt packning. Jag tror att vi skulle kunna ta med den inne i bilen, utan att ha släpvagn, men vi har ju en hel sommarstuga med oss, med tak och väggar och möbler och mattor, så till det 10 dagar långa Dubbelkriget i Skåne i maj blir det släp.
