Snoddvinklar
Gästbloggare Marie Ekstedt Bjersing
Vävlärare på Sätergläntan. Magister i textilvetenskap. Forskar kring vävredskap och metoder.

Snoddvinklar på ullgarner
När man analyserar äldre tyger och fragment och vill återskapa textilierna så är oftast garnerna ett problem. Även om vi kan få tag i samma grundmaterial, exempelvis ull, så är tråden inte av samma karaktär som då.

Tidigare fanns det varp- och inslagsspunna ullgarner att få tag på. Och även garn spunna med olika spinnriktningar. De vanligaste entrådiga ullgarnerna är idag Z-spunna och har en ganska låg snodd, vilket gör det svårare att ha dem i varpen.

En vanlig beskrivning på hur snoddvinkeln ett ullgarn ska vara för olika ändamål är:*
Stickgarner 5-15º
Inslagsgarner 15-25º
Varpgarner 25-45º

När man tar bilder på äldre textilier kan man med lupp eller mikroskop få bra förstoringar, så att man ser snoddvinkeln på garnet. Som en del av Åsa Martinssons projekt inom distanskursen Analys och rekonstruktion, väv på Sätergläntan Institutet för slöjd och hantverk, ville vi undersöka hur det är att mäta snoddvinklar på nya garner.

Olika sätt att mäta snoddvinkeln
Här kommer en genomgång på olika sätt att mäta snoddvinkeln

Mät direkt mot tråden
– Mätverktyg på telefonen/läsplattan, exempelvis Ispinn Tool. Detta redskap var svårast att använda. Det var lätt att komma åt skärmen och ändra vinkeln på skärmbilden i samband att man sträckte tråden.

– Mätskiva. Gör en egen skiva. Fungerar bra och är enkel att använda.**

Ta en bild på tråden och mät snoddvinkeln på bilden
– Gradskiva. Gör en utskrift på bilden av tråden och mät med gradskiva.

– Läsplatta. Använd ett geometriprogram, exempelvis Geometry Pad. Importera en bild på tråden och använd sedan gradskivan i programmet. Det är lätt att flytta gradskivan mellan olika ställen på bilden.

– Mikroskop. Dyrare mikroskop har mätfunktioner i programvaran.

Problem vid mätningarna
Först var vi två par som på olika håll mätte snoddvinklarna på garnerna. Den ena paret använde en mätskiva och mätte på tråden, det andra paret tog bilder på garnerna och mätte på olika sätt.




På några trådar kom vi fram till samma resultat. På andra trådar var det stor spridning på resultaten. Därför valdes fyra garner ut och gjordes som en workshop på distanskursen. För flera personer var detta första gången man mätte och det var lite svårt. En ny workshop gjordes för läsårsstuderande. Denna gång tränade vi på gemensamt garn först. Vid presentationen av uppgiften poängterades att det var viktigt att tråden var sträckt vid mätningar.

Sedan delades de studerande in i grupper om tre. Först fick var och en komma fram till sitt resultat, därefter skulle gruppen komma överens om ett resultat som skulle presenteras som ett intervall, ex 20-40 grader eller 25-30 grader. Sedan tog vi bilder på garnerna och tillsammans mätte vi på bilderna med gradskivan i Geomatry Pad. Minst fyra mätningar gjordes innan vi var överens om ett intervall.

Erfarenheter
– Tråden måste vara sträckt vid mätningen.

– Om man ska fotografera garnet så är det bra att linda upp garnet på en tjock kartong i avvikande färg. Tänk på att garnet ska vara sträckt.

-Om ett garn inte är fixerat kan det bli så, att när man klipper av en trådbit vill garnet sno upp sig och resultatet blir en lägre snoddvinkel.

– Porösa garner med låg snodd ser ut att ha en högre snodd än vad de i verkligheten har om man mäter tråden i avslappnat tillstånd.

– Vissa garner kan variera i tjocklek och då kommer också snoddvinkeln att variera.

Kan man bestämma snoddvinkeln själv?
Om man spinner sitt garn själv så kan man välja att spinna en tråd med låg eller hög snoddvinkel, under förutsättning att garnet har tunna, långa fibrer i förhållande till diametern. Om man däremot har korta, tjocka fibrer så krävs en hög snoddvinkel för att fibrerna ska bilda en tråd.

Om man har ett garn med lös snodd, så kan man lägga på mer snodd på garnet genom att spinna det en gång till.

Slutsatser
Det finns bra och enkla redskap för att mäta snoddvinklar. Som med allt, krävs det träning i hur man ska sträcka tråden och läsa av vinkeln. Om man har ett garn som varierar i grovlek, kommer även snoddvinkeln att variera och då kan det vara bättre att beskriva snoddvinkeln med ett intervall.
———————–
* Gustafsson, Kerstin & Allan Waller. 1987.
Ull: hemligheter, möjligheter, färdigheter. Sid 160
* Idé från www.hjsstudio.com/twistangle.htm